0 Läs mer >>

Influensan har bog inte släppt mig än. Jag har ont i halsen IGEN. Jag är förkyld IGEN.
Jag ska till läkaren imorgon.
Och träna ändå!
FUCK sjukdomar!
Natti

Influensa

0 Läs mer >>

Hemma och det regnar.
Jag ska hem och vila och mysa med Martina, skriva en bucketlist och duscha!
How ro brand yourself är en av det bästa föreläsningarna jag varit med om. Otroligt inspirerande!
Nu jävlar ska här skaffas jobb!

Hem, regniga hem

0 Läs mer >>

Gick en jättebra kurs igår! Jag ska hem och skriva en bucketlist!
Och så har vi ätit mat och fikat konstant!
Var vaken i ca 20 timmar igår så idag är man rätt sliten.
Idag ska vi designa en egen chokladbot. Jag och Johanna sitter mest och fnissar för att vi är så trötta.
Och igår fick vi se norrsken, det var coolt!

Luleåååååå!

0 Läs mer >>
Jag är så fustrerad, arg, förbannad, besviken, ledsen, sårad och arg igen, att jag skulle kunna slita av mig ena min arm och slå någon halvt medvetslös för att sedan dumpa i ett badkar med gammal ost.
But on he bright side: Luleå i två dagar nästa vecka, fiesta imorgn och kryssning på lördag.
Det läker inte såren, men bedövar ett litet tag kanske.

fml

0 Läs mer >>
8. Jag hatar mitt liv
9. Nu tar vi rast
10. Nu förtjänar vi belöning

mest använda meningar...

0 Läs mer >>
kan beskrivas kort och gott: arg.

den här veckan

1 Läs mer >>

från tumblr alltihop

tumblar

2 Läs mer >>
Min blogg är fortfarande så forever alone att den inte visar någon statistik alls.
Men vad gör det?
Jag vet att Amanda, Johanna och Louise läser i alla fall, så det så!
Jag sitter och försöker hitta motivation och ork att börja dödsplugga inför ekonomiprovet på tisdag... Jag gjorde ett försök både i fredags och igår, och jag kommer inte riktigt någonstans...
Igår firades det St Patricks Day av någon anledning, men jag och Martina var med massa fint folk på Williams och drack grön öl och cider!






Och i natt drömde jag att jag gav dig en riktig smäll på käften, och det var så jävla skönt!

dödspluggar dagen

0 Läs mer >>
1. Jag är trött
2. Jag är hungrig
3. Det är kallt
4. Vad är klockan?
5. Jag vill gå hem
6. När slutar vi?
7. Jag fattar inte

mest använda meningar...

1 Läs mer >>
Jag ville använda min otroligt populära blogg för att berätta för alla mina tusen läsare om två väldigt fina och speciella personer i mitt liv. (Det där om populär blogg och tusen läsare var ironi från ironikungen, så ironiskt var det, men det gör inte inlägget mindre speciellt.)
Johanna och Amanda, kära klasskompisar, riktiga knäppgökar from time to time. 
Men vad skulle jag göra utan er?
Vem skulle skratta åt mina fantastiskt dåliga skämt på dagarna?
Vem skulle titta på dumma youtube-klipp med mig?
Haha, nej jag vet inte riktigt vad jag ska säga om er... Det finns så mycket!
Men ni är bäst, bara bäst. Så att ni vet!
hihihihihhihihihihihihih

yeah, it's true

0 Läs mer >>
Så jag hörde att det var bra att följa sina impluser. Och det är rätt roligt, men jag börjar tvivla på att det alltid är bra att göra det.
Och vad fan gör man om har tio impulser samtidigt?

Den här säkerhetsbubblan vi har allihopa, som vi sitter och trycker i för att verkligeheten inte är som vi vill att den ska vara, jag funderar på att sspräcka min och bänga ur.
Bara göra saker, bara säga saker.

Vi människor är så fantastiskt rädda, skyggare än harar.
Vi vill ha romantiken, dramat och den perfekta sagan, men vi vågar knappt visa känslor.
Vi blockar och stänger av och fintar med uppbyggda fasader.
Jag börjar fundera på varför.
Varför ska jag hålla upp en glad fasad om jag inte är glad?
Varför reagerar folk bara på vissa känslor?
Säger jag "åh, jag är så himla glad!" så får jag svaret "vad skönt!". Men säger jag "fan vad jag mår dåligt." så får jag svaret "åh, nej varför då, vill di prata? Jag finns här för dig!".
Det här har med människans behov att vara speciell att göra.
Alla vill vi vara speciella för någon höra någon säga "vad skulle jag göra utan dig?" eller "du är den bästa jag känner.".
Man känner sig väldigt bra som människa då. Man blir glad och varm.
Men det är synd att man måste ha ett problem för att få lite uppmärksamhet.
Jag tror allt det här har att göra med människors rädlsa för verkligheten igen. Man vill bara ha dom bra delarna. 
Man vill inte vara den ledsna och svaga, därför har man sin fasad uppe hela tiden. 
Man vågar inte visa för någon. Man kan så lätt få en smäll i ansiktet.

impulser

0 Läs mer >>
Jag fick kommentaren "du är så brutalt ärlig!".
Och det är nog sant, men jag är det nog inte så fullt ut som jag skulle vilja/kunna vara.
Så jag tänkte från och med nu lägga allt svart på vitt, bara sådär äckligt enkelt som allt egentligen är.
Jag har en annan blogg, som dock inte kan kopplas till mig på något vis när man besköker den. 
Och så är det just för att jag är sådär brutalt ärlig där.
Antagligen har jag haft det så för att jag tänkt lite på vad folk ska tycka och tänka.
Men jag har kommit fram till FUCK THAT!

Så jag tänkte bröja skriva med den sida av mig som jag gillar bäst.
Igår träffade jag en kär gammal vän till mig, det var alldeles för länge sen vi sågs. 
Och efter en rätt så tung dag så blev det rätt mycket deeptalk och vi kom fram till en hel del bra grejer med livet.
En grej är att i sina ungdomsår så är det rätt mycket fest, rätt mycket dumheter osv.
Det finns fördomar om dom som gör det mer och om dom som gör det mindre.
Först spekulerade vi över att folk tar till t.ex alkohol för att fly undan vardagen ett litet tag.
Men sen kom vi fram till att vi, som bara är människor, dummare än alla djur på jorden, blir uttråkade.
När jag säger "dummare än alla djur på jorden" så menar jag att vi är fantastiskt korkade i våra handlingar.
T.ex så skulle en hund aldrig tugga sönder sina egna saker som han vill ha hela, han skulle aldrig kissa eller skita i sin egen säng eller liknande.
Men vi människor, vi gör sånt varje jävla dag.
Vi förstör miljön vi lever i, vi sårar andra människor för att skydda oss själva, vi blir uttråkade och klagar samtidigt som vi önskar oss evigt liv för att vi ska hitta på så mycket.
Men dom flesta av oss vet inte ens vad vi ska göra en regnig eftermiddag.
Hur dum får man bli på en skala 1-10? Vi ligger nog någonstans runt 1 000 000.
Men för att komma tillbaka till alkoholen och dumheterna.
Vi blir uttråkade och vi tar till alla möjliga metoder för att bryta det vanliga.
Vi super, för det gör vi inte varje dag.
Vi träffar människor vi aldrig träffat förut.
Vi reser dit vi aldrig rest förut.
You name it.
Vi är så fruktansvärt rädda för att glida ur våra trygghetszoner så att vi bara sitter där och blir så fruktansvärt uttråkade med våra vardagliga rutiner som skola och jobb, dag efter dag efter dag.
Så försöker vi rädda oss själva genom att bryta med något som inte händer varje dag.
Smaken av nytt är den bästa smaken av alla.
Så vad skulle hända om vi alla faktiskt vågade kliva ur våra tråkiga trygghetsbubblor och gick ut i världen, på riktigt?
Den dagen kommer vara den lyckligaste i mitt liv.
För inte förns då, börjar man leva.

smaken av nytt