Resan
Ju närmare åttonde oktober jag kommer, desto mer nervös och illa till mods blir jag.
Men nu är det i och för sig kväll och jag är lite trött.
Men nu är det i och för sig kväll och jag är lite trött.
Men det är läskigt.
Saknar vänner och familj redan nu, fast jag egentligen kan träffa dom när som helst.
Men hur ska jag klara mig på andra sidan jorden?
Och hur ska jag klara mig utan Gustav och hundarna?
Det gör faktiskt lite ont i kroppen att tänka på det.
Missar jul, nyår, min födelsedag, vinter med snö, ingen snowboardåkning...
Det känns lite sisådär att tänka på det.
Jag är ju lite av en sällskapsmänniska.
Hmm... Klart jag kommer åka, men ja... det är obehagligt.
Hmm... Klart jag kommer åka, men ja... det är obehagligt.
Just nu i alla fall