smaken av nytt

Jag fick kommentaren "du är så brutalt ärlig!".
Och det är nog sant, men jag är det nog inte så fullt ut som jag skulle vilja/kunna vara.
Så jag tänkte från och med nu lägga allt svart på vitt, bara sådär äckligt enkelt som allt egentligen är.
Jag har en annan blogg, som dock inte kan kopplas till mig på något vis när man besköker den. 
Och så är det just för att jag är sådär brutalt ärlig där.
Antagligen har jag haft det så för att jag tänkt lite på vad folk ska tycka och tänka.
Men jag har kommit fram till FUCK THAT!

Så jag tänkte bröja skriva med den sida av mig som jag gillar bäst.
Igår träffade jag en kär gammal vän till mig, det var alldeles för länge sen vi sågs. 
Och efter en rätt så tung dag så blev det rätt mycket deeptalk och vi kom fram till en hel del bra grejer med livet.
En grej är att i sina ungdomsår så är det rätt mycket fest, rätt mycket dumheter osv.
Det finns fördomar om dom som gör det mer och om dom som gör det mindre.
Först spekulerade vi över att folk tar till t.ex alkohol för att fly undan vardagen ett litet tag.
Men sen kom vi fram till att vi, som bara är människor, dummare än alla djur på jorden, blir uttråkade.
När jag säger "dummare än alla djur på jorden" så menar jag att vi är fantastiskt korkade i våra handlingar.
T.ex så skulle en hund aldrig tugga sönder sina egna saker som han vill ha hela, han skulle aldrig kissa eller skita i sin egen säng eller liknande.
Men vi människor, vi gör sånt varje jävla dag.
Vi förstör miljön vi lever i, vi sårar andra människor för att skydda oss själva, vi blir uttråkade och klagar samtidigt som vi önskar oss evigt liv för att vi ska hitta på så mycket.
Men dom flesta av oss vet inte ens vad vi ska göra en regnig eftermiddag.
Hur dum får man bli på en skala 1-10? Vi ligger nog någonstans runt 1 000 000.
Men för att komma tillbaka till alkoholen och dumheterna.
Vi blir uttråkade och vi tar till alla möjliga metoder för att bryta det vanliga.
Vi super, för det gör vi inte varje dag.
Vi träffar människor vi aldrig träffat förut.
Vi reser dit vi aldrig rest förut.
You name it.
Vi är så fruktansvärt rädda för att glida ur våra trygghetszoner så att vi bara sitter där och blir så fruktansvärt uttråkade med våra vardagliga rutiner som skola och jobb, dag efter dag efter dag.
Så försöker vi rädda oss själva genom att bryta med något som inte händer varje dag.
Smaken av nytt är den bästa smaken av alla.
Så vad skulle hända om vi alla faktiskt vågade kliva ur våra tråkiga trygghetsbubblor och gick ut i världen, på riktigt?
Den dagen kommer vara den lyckligaste i mitt liv.
För inte förns då, börjar man leva.

Kommentera här: